TRÄSNITTMOTIV

Bilaga till boken Träsnittregister.

• 23 Skärgård, sid 11. Motiv från en liten ö i Gryts skärgård där meterhöga tistlar blommar.
• 72 Kylle, sid 12. Köpenhamn 1949.
• 30 Landskap, sid 13. Motiv med kvinnofigur.
• 110 Dansande träd, sid 14. I en skog i Skåne.
• 457 I skogen, Gryt.
• 119 Kvistvals, sid 15.-Kvistar på en gångstig.
• 92 Uppvaktning. På samma stig i skogen.
• 14 Kroppens liv. Variant på sid 22.
• 442 Cirkus, sid 17.
• 327 Paddlare, detalj från en hällristning i Lycke, Tanum. Samma motiv skuret med getfot dansar på omslagets baksida.
• 408 Nornor, sid 18, är en efterskörd från sid 66, en lek med tanken på raden av mödrar och mor- morsmors farmors mor etc.
• 62 Sommar, på en liten ö i Gryts skärgård.
• 44 I skogen, sid 19. På en ö dominerad αν låga martallar.
• 444 Referenser, med en spegel infälld för jämförande studier.
• 498 Vattenliv, sid 20.
• 275 Fisken, , sid 20, illustrerar drömmen om en infångad fisk: Bara ett par slag med en träpåk behövdes, trodde jag, men då ekade hans röst som ett tordön över klipporna på hela stranden: Det där har många försökt men det har ingen kunnat!
• 299 Masker, sid 21.
• 5 Doris, sid 22.
• 53 Väktaren, sid 23. Två vänsterhalvor av ett ansikte sammanfogade till en astenisk symmetri.
• 49 Flykten, Det runda fördrivs ur. lustgården, sid 33 inleder denna period (se motiv 53 och motiv 47).
• 47 Urtid och nutid.
• 328 Skogsrå, sid 24. Armarna förgrenar sig till en trädkrona.
• 46 Trädrötter, sid 25 är avbildade trädrotsformer.
• 329 Fyrfoting, nära naturen. En slags idé om ett "lågt" liv
• 318 Organismer, sid 26. På Jyllands västkust, på stranden i vattenbrynet, mötte jag en liten krabba som liknade ett gulnande grönt asplöv. När jag böjde mig ner och sträckte fram handen sträckte hon upp sina två klor i en snabb rörelse som till försvar eller angrepp direkt från urtiden. Vad har du här att göra? tycktes hon fråga. Träsnitt 318 blev mitt svar.
• 284 Fabel, är en fabel.
• 421 Matriarkat, sid 27. Ett hällristningsmotiv från Norra Bohuslän. Samma bildidé förekom fordom i Romerska karnevalståg. Figurerna där var så stora att de hade en stör till fallos och den var försedd med ett rep som hissanordning för att man skulle kunna föra den upp och ned.
• 235 Odalisk, är en kroki.
• 120 Parismodell, sid 28. Modell från Bretagne på besök i Paris där hon sökte arbete.
• 215 Sol är en stilisering av 260 Vid havet på sid 75.
• 126 Mötet, föreställer en norsk och en svensk trädrot.
• 165 Eva är ca 165 cm hög.
• 422 Hästar är hämtade på ett museum i Rom.
• 4 Litteratur, sid 29. Modellen Doris studerar "Han som älskade livet". Vi befinner oss på en skärgårdsö i Gryt.
• 554 Analfabet är decimeterhöga parbilder att läsa taktilt, d.v.s. att uppfatta med hela kroppen.
• 76 Eva, sid 30, är en "fruktbarhetsbild" eller bild av ett fruktbart möte för Adam.
• 99 Urtid, sid 30: Hela bilden är ett blundande kvinnoansikte. Men träsnidare paraderar t.h. med kvinna bakom ryggen. Döden i form av ett missfall ligger vid sidan om kvinnan i mitten och utgör avkomman till en kentaur.
• 432 Kvinna med häst, sid 31, har nära till oskuld och djur, på samma sätt som nr 81, Doris, på samma sida.
• 81 Doris, sid 31, se bild 432.
• 286 Grottkvinnor, sid 32: Kvinnan i mitten är en hällristningsfigur från Australien. Hon omgives av sin avkomma.
• 94, sid 32, Bubastis tycks vara egyptiska gudinnan med katthuvud.
• 271 Resa, sid 33, är en till utförandet påbyggd profil.
• 49 Flykten, sid 33 anspelar på bibeldramat 'Utdrivandet ur lustgården'. Plats: Gryts skärgård.
• 267 Svart dans, sid 34, är ett experiment med svart plus tunn gul färg på brunt underlag.
• 456 Kartläggning är sjöar från ett kartblad.
• 312 Idoler, sid 35, är 1,5 m. höga figurer i rött och svart. I en mindre upplaga mått 3 dm.
• 163 Negress, sid 36. Förlagan är tecknad med vit krita på svart kartong.
• 540 Tidningar har hällristningsfigurer som staffage.
• 469 Mystik, sid 37. - Landskap som avspeglar sig i det böjda fönsterglaset på en skärgårdsbåt.
• 523 Båtfolket, sid 37, är en hällristningsparafras.
• 464 Friaren, sid 38, är inspirerad av former från små trädgrenar.
• 467 Borrmaskinen, sid 38: Motivet är framtaget som en radering med borrmaskin.
• 48 Fisken, sid 39. Fisken är på grunt vatten och kroken ligger på land (ekensnack: flicka = krok).
• 290, sid 39, Ansikten, experiment på svart underlag.
• 388 Månstenen, sid 40. Bautastenmystik.
• 240 Solägget, sid 40, motiv som katharsis eller som tröst upphämtad ur barndomskomplexet.
• 87 Vågspel, sid 41, anspelar på svårigheterna med färg och tryckmetoder för hand.
• 102 Blodsolen, sid 41, är ett motiv från drömmen: Solbilden steg ur mitt blod några timmar efter en kärleksnatt.
• 3 Drottningen av England, sid 42. I sällskap med överläkaren på ett mentalsjukhus var jag med om en rond. När vi kom fram till en kvinna som satt fastbunden på sin säng sade läkaren:
  Nå grevinnan, hur står det till idag? Jag är ingen grevinna, jag är drottningen av England-och du din jävel du, va fan gör du här ? - Ett ändlöst ordflöde fyllt av svordomar följde efter oss när vi gick vidare.
• 476 Madonna, sid 43. Ett av de första motiven ristade med borrmaskin. Borret tillåter snabba pendelrörelser över ytan.
• 308 Paddlare, sid 44, är ett motiv från Lycke i Tanum. Det skärjärn som kallas getfot vill ge åt bilden en annan karaktär än den en ristning har med sin av frost misshandlade yta.
• 151 Han och hon, sid 44, har sällskap i skogen och flankeras av ett par skogstroll.
• 114 Hästen värderas, sid 45. Förlagan är en pastell gjord i Paris. En häst värderas ju genom att man utläser hans ålder i tändernas slitytor. Mannen i motivet, den studerande, är jag själv. Det sägs att i Paris kommer man underfund med sina egna möjligheter. I motivet är hästen ett objekt vari jag identifierar mig själv. Att jag skött hästar på en bondgård i c:a 15 år ligger nära till i tillkomsten av denna bild.
• 241 Kommunikation, sid 45, är det första trä- snittet som kom till efter mötet med hällristarna i Tanum. När det utställdes första gången skrev professor Strömbom i G.P. att: Detta faller ju inte helt inom kommunikationsministerns område. Detsamma kan kanske sägas också om:
• 362 Etrusker, sid 46. De två figurerna till vänster är hämtade i etruskermuseet i Rom. De torde föreställa kvinnor i karnevalskostym. - Jämför vad som står om matriarkatmotivet på sid 5. 259 Negress, är ett experiment: förla - gan är tecknad med vit krita på svart kartong.
• 77 Kärlek, sid 47.-Idén är hämtad hos Michelangelo i Sixtinska Kapellets tak.
• 240 Solägget, sid 47, kommer ur barndomskomplexet och det djurnära livet på bondgården där jag växte upp.
• 84 Badstrand, sid 48. Obränd umbra blandad med kadmiumgult i figurerna mot en gråviolett bakgrund.
• 61 Myt, sid 48. En länge närd dröm om bilduttryck i anslutning till klippor och hav. Motivet föddes på Laskär utanför Harstena, där jag målade landskap på 40-talet.
• 302 Man i svart, sid 49, En varm gråröd ton är tryckt över svart.
• 233 Vattenstället, sid 50.
• 460 Inlandsisen, sid 50 . Sjöar från ett kartblad är sammanställda i sina av naturen skapade former. Vid en viss tid under isnersmältningen har de varit bottenfrusna avrinningsytor under solens ensamma öga.
• 269 Uppbrott, sid 51, illustrerar en dröm om ett krigsutbrott. Flammorna från en brinnande stad vid horisonten. Jag står till höger i bilden med en hustru som måste räddas i ett flyktförsök med en främmande man. Denne håller på att sadla en häst i bakgrunden. Det skall bli plats för två på hästryggen. En figur med ett stort öga övervakar vad som sker. Mitt i den stiliserade bilden dominerar ett hästliknande djur. En glödröd färg i tre valörer är tryckt från enenda stock. Svart kartong.
• 173 Huvudet, sid 51. Drömde att jag sökte efter mitt huvud. När jag så småningom kom fram till ett gammalt skjul i en förort, så fann jag det när jag öppnade dörren. Det hängde på väggen över en hyvelbänk, och ögonen brann med en fuktig glans. Verktyg låg framme som ett Menetekel.
• 270 Dans, sid 52, är en komposition i mörkt gult och svart.
• 320 Utan titel, sid 52, porträtt av en Parismodell i röd klänning. I övrigt en varmgrå ton som skär över lämpliga ytor.
• 412 Ett par djur, sid 53, är inspirerad av målning gjord av en kvinna på ett mentalsjukhus. Alla hennes målningar var gjorda på tårtkartongbottnar. Färg blekt rött, grågrönt och svart.
• 478 Gorilla, sid 53. Experiment med en stock och en svart färg. Efter avdraget är trycket hopvikt på mitten horisontalt och lätt sammanpressat. En grå ton har då stabiliserat bilden.
• 228 Solhästar, sid 54. Solen ligger på rygg och tumlar som en häst. Motivet anknyter till barndomen och arbetshästarna som vi red ivall med på sommarkvällarna. Vi brukade en stund stå och se på hästarna efter att ha släppt dem. När en häst då tumlade sig i gräset sades det att om man gick och trampade där en häst nyss tumlat av sig tröttheten så gick den upp genom benen. Vi gick barfota och när vi trampat i det varma, det varma gräset där hästen nyss tumlat, kändes det: man blev så trött så trött.
• 64 Målaren, sid 54. Självporträtt i en dunkel röd färg mot en gräsgul bakgrund där man ser en betande häst och två småflickor.
• 468 Colombine, sid 55. Dominerande svart med en svag grågul ton över.
• 580 Rapport, sid 56. Nordkosters nordvästra hörn har strandlinjer som liknar jättestora ormar.
• 328b Skogsrå/Trädnymf, sid 56. Dominerande svart och grönt. Variant sid 24.
• 328 Trädnymf, sid 24.
• 346 Venedig, sid 57. Från en palatsbalkong vid Canal Grande. Över en rostblek yta tunnt tryckt en gräsgrön färg. Nyckelstocken svart. Tekniken tillåter att en övertryckt färg ej blan- dar sig med den undre, ett skimmer uppstår.
• 342 Canal Grande, sid 57. - Över en rosafärgad ton en nästan täckande blekgrön färg. Nyckel- stock svartröd.
• 242 Fyrfota, sid 58. Blekt röd färg på svart- grönt underlag. Efter att ha gjort ett tiotal misslyckade försökstryck med ett runt kvinnoansikte knycklade jag ihop alla bladen till en boll och kastade den ifrån mig. Efter den stund föll mina blickar i papperskorgen. Där låg ju bollen men fövandlad till ett avlångt ansikte, eftehängset gloende: Fyrfota. Order: - Börja om igen!
• 228 Solhästar, sid 54. Solen ligger på rygg och tumlar som en häst. Motivet anknyter till barndomen och arbetshästarna som vi red i vall med på sommarkvällarna. Vi brukade stå en studn och se på hästarna när vi släppt dem. När en häst då tumalde sig i gräset sades det att: Om man gick och trampade där en häst nyss tumlat av sig tröttheten så gick denna upp genom benen. Vi gick barfota och när vi trampat i det varma, det varma gräset där hästen nyss tumlat, kändes det: man blev så trött ,så trött.
• 64 Målaren, sid 54. Självporträtt i en dunkel röd färg mot en gräsgul bakgrund där man ser en betande häst och två småflickor.
• 468 Colombine, sid 55. Dominerande svart med en svag grågul ton över.
• 580 Rapport, sid 56. Nordkosters nordvästra hörn har strandlinjer som liknar jättestora ormar.
• 328b, Trädnymf, sid 56. Dominerande svart och grönt. Variant sid 24.
• 346 Venedig, sid 57. Från en palatsbalkong vid Canal Grande. Över en rostblek yta tunt tryckt en gräsgrön färg. Nyckelstocken svart. Tekniken tillåter att en övertryckt färg ej blandar sig med den undre, ett skimmer uppstår.
• 342 Canal Grande, sid 57. Över en rosafärgad ton en nästan täckande blekgrön färg. Nyckel- stock svartröd.
• 242 Fyrfota, sid 58. Blekt röd färg på svart- grönt underlag. Efter att ha gjort ett tiotal misslyckade försökstryck med ett runt kvinnoansikte knycklade jag ihop alla bladen till en boll och kastade den ifrån mig. Efter en stund föll mina blickar i papperskorgen. Där låg ju bollen men förvandlad till avlångt ansikte efterhängset gloende: Fyrfota. Order: Börja om igen!
• 612 Grottmålning, sid 59.- Grottöppningen tecknar en judisk kvinnoprofil, där kommer grön- skimrade hästar in över en varm svart färg.
• 293 Kärlek i Tanum. Ristningsmotiv från Vitlycke i Tanum. Mannen med yxan välsignar "brudparet" för att trygga ett gott resultat. Yxan är en maktsymbol i en fruktbarhetskult. Det gällde att bli många nog till försvaret vid boplatsen. Livet var en kortvarig affär.
• 590 Rivaler, sid 60. Till höger syns skuggan av det lite svagare kön som är föremålet själv i denna batalj. Kvinnan till höger har Janusansikte Tänk inte, det bara förvillar.
• 32 Trolltyg, sid 60, kom till på en ö i Gryts skärgård. Motivet tog form under trycket av en fnurra på tråden mellan målaren och modellen.
• 483 Colombine, sid 61, är en variant till 468 på sid 55.
• 495 Om sommaren, sid 62. Figuren är tecknad först med kol på kartong. Limvatten stryks över en träplatta med lämplig ådring. Däröver press med en hård gummivals. Teckningen kommer då att fästa vid träplattan. Motivet spegelvänds så för att komma rätt vid tryckningen. I detta motiv har teckningen frästs bort från träytan.
• 556 Fyrfoting, sid 63, är kanske en slags identifiering med däggdjuret.
• 226 Parismodell, sid 63 har en kroki från en Parisateljé som förlaga. Färg svag gul ton samt blågrönt och svart.
• 245 Revben, sid 63 visar nabon-mannen som kvinnans nyckel-ben.
• 355 Konstnären, sid 63, står lite utanför samhället och han saknar kanske "tjööpare" som borde stå i kö.
• 253 Sfinx, sid 64. Tecknad först på svart kartong med vit krita.
• 477 Ödesdigert möte, sid 65. Klippor med ansiktsformer.
• 560 Vita djur, sid 65. Träsnittet blev en förlaga till en sekvens med djur i Kyrktorgstunneln i Partille.
• 406 Vattenklöver, sid 66. Tre kvinnofigurer i en neapelgul ton. En av figurerna är upphittad, på väg till Göteborg, inristad på framförvarande ryggstöd i en Jonseredbuss. Hon ville komma in i min skissbok och hon nedkom lite senare med ytterligare två flickor. Varav framgår att det kan vara farligt att åka buss.
• 507 "Ingen hinner fram...", sid 67, (till den eviga ron som sig ej eldigt framtränger) står det i en gammal psalm. Bilden vill kanske illustrera att Tiden gav mig tre söner.
• 481 Ansiktet i spegeln, sid 67, kan ses som en bild av fadern, bihanget till kvinnan, besjälad av sin oförutsedda, i varje fall oberäkneliga roll.
• 463 Monument, sid 68, föreställer två knän under en armbåge.
• 383 Båtfolket är ett hällristningsmotiv från Ta-num. Nedre båten har ett "brudpar" med en yx- man bredvid: fruktbarhetskult pågår. - Det var på den tiden viktigt att man var många på en boplats när den skulle försvaras, livslängden var dessutom jämförelsevis mycket låg.
• 314 Blå hästar, sid 69. - Illustrerar en drömsyn efter en nattlig utflykt till Jungfrutegen i en sommarglänta.
• 113 Rygg, sid 69, är en modellstudie i en Parisatelje. Brutna färger: rött, gult och blått med en svart nyckelstock till två färgbärande.
• 497 Röd kropp, sid 70. Figuren skuren med borrmaskin.
• 300 Vildhästar, sid 71, är en variant av Blå hästar 314, sid 69
• 301, Problem, sid 71, illustrerar människoliv på ett harmoniskt lågt plan. Problemet är att ...
• 434 Kärlekslektionen, sid 72, med anledning av Nationalmuseums insamling av 1 000 000 kronor till inköp av en målning från Paris med samma namn. Jag gjorde en egen variant med hjälp av former från min skogsmark.
• 549 l'Amour, sid 72. Samma genre som ovan, men lånad från en Chalmerist.
• 286 Häxan i Tanum, sid 73. Blekröd varm färg i två toner på svart botten. Motiv från Vitlycke i Tanum.
• 421 Matriarkat, id 73, hällristningsmotiv från norra Bohuslän. Jämför text till Matriarkat från s.27. 'sid 5 här)
• 597 Män med spjut, sid 74, är inspirerad av hällristningar. Svart på grön bakgrund.
• 260 Vid havet, sid 75, är en variant till 215 på sid 28.
• 281 Spanskt motiv, sid 75, ursprung en bordellgata i Sevilla.
• 29 Solens barn, sid 76. Efterskörd till 23. Skärgård (sid 11)
• 42 Urberget, sid 77. Motivet är från den inre skärgården i Gryt och visar figurstrukturen i en klipphäll. Format 60 x 46 cm.
• 361 Balett, sid 78. Efter egyptisk gravmålning.
• 524 Rotation, sid 79.- Dansöser med Janusan- sikten. Egen "hällristning" i trä.
• 452 Pardans, sid 80. Man som tappat huvudet och kvinna på väg dit. Svart färg på grön botten.
• 543 Häxan i Tanum, vit sid 80.-508 Badstrand.
• 77 Kärleksmotiv, sid 80. Gryts skärgård. Färger blekt gult, grönt och svart.
• 496 Doris, sid 80. skuren med borrmaskin.
• 20 Sommardag, sid 80, på en ö i Gryts skärgård.
• 383 Båtbröllop, sid 81, jämför sid 68.

Veni vidi

Partille 1981

Nils Bringfelt